Go morron till er, Till denna tisdag, Till en ny dag med nya möjligheter:)  Denna morgon är det inte lätt å förnimma sommaren inte..grått,trist,små kallt,det riktigt doftar höst !!    Min dammsugare väntar ivrigt på att få köras ett varv..Men den får vänta lite till *ler* ....Damm änglarna lär ju snällt ligga kvar kring golven, så de e ingen panik med de, men det behöver göras, men dagen e lång, så det hinns med. .  //    

Jag är ett så kallat vuxet barn, alltså¨uppvuxen i en alkolist familj, med en supande förälder, å en fruktansvärt medberoende förälder .

 Jag lever ett helt okej liv idag, som vuxen...men vägen till ett drägligt liv blev fasiken så krokigt.// I tonåren var jag å nosade på det där med droger, hängde i det "balla" gänget, krökade å röjde helgerna igenom. Den fasen gick så småningom över å jag coolade ner mig lite. Åren gick...jobbade,lagt av med droger,hade fått barn, mådde schysst, livet flöt på.   Så pang tjoff...Så smällde det till...å jag vart tvär psykotiskt.....Helt loost. Tappade all förankring i verkligheten/ kunde inte prata/inte skriva/ inte tänka/ visst inte mitt namn, visst inte vem eller var jag var.  Klev sedan ur psykosen, å då började kampen tillbaks till livet......En kamp som med facit i hand tog cirkus 10 år. Sen då gick jag å förälskade mig i "Fel" snubbe....Levde i en desstruktiv relation, med en missbrukar i ex antal år, blev utsatt för psykisk misshandel/ självmords försök, förnedring...av värsta slag. Visst fick jag tillsist ett bra liv,  men fi fan vad vägen dit blev krokig. Idag lever jag ensam , i lugn och harmoni. JAg mår bra, gör bra saker, och har bara bra saker och bra människor runt mig.   -Idag lever jag ett liv, jag inte bara överlever. 

Soova   För hua så trötter jag e...Ögonen flaxar å hotas med att åka igen helt, hjärnan känns som ett sönder mosat äpple, jag hasar runt här...som nå zombie liknande varelse . Här blir till å ladda en kanna till med kaffe. //    Veckan 33 är vi inne i nu, och det innebär att min semester är   sluut...och imorgon börjar jag jobba igen . Tur som attan att jag har ett jobb som  jag stor trivs med, annars hade de vart ännu tyngre att komma igång.......Men nu så, ge mig till på fredag....då har jag lagom kommit in i jobb lunken igen, och vardan rullar på...och de där med semester känns som det va länge sen * Tiden går fort/lite för fort ibland*.    

Jag har haft en riktig söndag...- Gjort så lite som möjligt på så lång tid som möjligt *ler* -Slappat altså !!!    I morgon kommer min dag förgyllas med glada skratt/vackra leenden/ lycka och glädje    Så beskriver jag en dag tillsamans med mitt underbara barnbarn, en go grabb på dryga året !! Så i morron ska jag få agera mormor, ska vara barnvakt ett par timmar .   

Klev upp tidigt för å ha tvättis, men mellan maskinerna har jag slappat å ta tagit det lungt, lite data sittande , en hel del kaffe, å en å annan cigg...-Lite lojt, skönt, så som en söndag morron/fm dag ska va :) -Inget stress !!! Strax blir det en härlig promme här, med en tjej kompis, kaffe termosen är med så då hoppas vi bara regnet håller sig borta...Känns att det "hänger i luften".

Ähh...-Vadå...Det är ju bara en pundare/ alkis   ...Det är Uttalanden jag ofta får höra, och det gör mig vansinnig    Man har väl ändo ett missbruk och är väl inte sitt missbruk, finns ju faktiskt en människa bakom drogen eller alkoholen, en människa som är så mycket, mycket mer än bara sitt missbruk. HUr kan man "glömma" det ???  Sen är det faktiskt så att en av dessa " Bara en alkis" är faktiskt min älskade far.....En av dessa ...-En jävla knarkare....är faktiskt en man jag en gång var väldigt förälskad i en, en man jag valde att leva många år med.   Därför gör liknande uttalanden mig rabiat    Men visst jag hatar/hatade det drogen / alkoholen gör med människan och oxå det den "gör"/ utsätter nära och kära för.....Men med det inte sagt att jag inte älskar människan bakom missbruket, för visst kan man älska även nån som har ett missbruk.  

När är ett barn inte längre ett barn ?? Eller för att vara mera exakt: När uppför barn inte längre som ett barn?? Jo :  När det lever med en alkoholist/narkoman. Här kommer några punkter som kännetecknar ett Vuxet barn till en alkoholist:

*  Gissar sig till vad som är sant.

*  Dömer sig själva utan förbarmande.

*  Tar sig själva på mkt stort allvar.

*   Är extremt ansvars tagande eller extremt oansvariga.

*  Är extremt lojala även mot dem som inte förtjänar det.

*  Har problem med nära relationer.

*   Har svårt att ha roligt.

*   Söker ständigt godkännande och bekräftelse.

Inte helt ovanligt är att dessa vuxna barn ofta skaffar sig ett eget missbruk/ eller lever i en relation med en missbrukare.   //  Jag kan verkligen rekomendera boken Vuxna barn Till akoholister av: Janet.G.Woiitz.  Denna boken funkar även för den som vuxit upp i andra typer av dysfunktionella familjer.

   Här är det en fridfull lördag morron, hjärnan har fått   sin morron gympa, med hjälp av suduko, kroppen har blivit igång satt med hjälp av kaffe . Jag börjar så sakteliga vakna till liv. Jag var och klippte mig igår, jag hade låtit mitt hår växa riktigt långt,en bit nedanför skuldrorna, men hade varit dålig på att "hålla" efter det. Resultatet vart att jag så hade ett "fågelbo" i huvudet, ett evinnerligt tovande, gick fasen knappt att reda ut längre,änsingång inte med hjälp av balsam....Så alltså gjorde jag slag i saken å klippte mig. //   

Nu måste jag se sanningen i vit ögat *ler*.....Börjar jobba på tisdag   inte alls vad jag känner för..........Men det tar vi då *ler*...Det är ju trots allt bara lördag idag.