Botten napp å toppen napp

Inlägg publicerade under kategorin Kung Alkohol /Vuxet barn

Av sus - 11 februari 2011 12:49

Min uppväxt i ett alkoholist hem var ju minst sagt rörig ,de har jag redan skrivit om..men så satt jag och funderade på om det inte fanns nått lite som varit bra ?? Blir skrämd av att konstatera..att -Nej..inte vad jag kan minnas.  Däremot har den uppväxten gjort att jag fått med mig en egenskap som har varit väldigt bra att ha genom livet..Nämligen...Mitt himla "ska var så duktig tänk",det har fört med sig att jag sällan ger upp,jag har en envishet som ständigt driver på mig,så på sätt å vis kom det ju någe bra från barndomen iaf ;) Men barndomen har varitå farit så att säga..sen när man växer upp handlar de ju om att skapa sig ett eget liv,skapa sin egen verklighet.  

ANNONS
Av sus - 8 februari 2011 08:46

 Barn i missbruks miljöer skapar sig otroliga "känselsprön",dom blir otroligt lyhörda,å kan se snabbt om nån e påverkad el inte.När man lever i den miljön tvingas man bli vuxen alldeless för tidigt,man tar på sig ett vuxenansvar,ett ansvar som är övermäktigt för ett litet barn. Känslor är något om är av en förbjuden karaktär i en missbruksmiljö, därför lär man sig som barn att "svälja sina känslor"/ man stänger av helt enkelt. Barnmisshandel och sexuella övergrepp är betydligt vanligare i missbruksmiljöer än i miljöer där missbruk inte förekommer. Det är en otroligt ansträngande miljö att växa upp i, man är ständigt på sin "vakt",ständigt beredd på den "stora katastrofen". Den här miljön är ju förståss inte idealisk för ett barn att växa upp ...men ändo finns där vissa barn som klarar sig bra trots allt detta,medans somliga andra barn,kan få det väldigt tufft när dom växer upp. Personligen tillhör jag den senare skaran.  

ANNONS
Av sus - 4 februari 2011 21:33

Jag kikade runt lite på bloggar, och snubblade in på en blogg med ett inlägg om barndomsminnen..Å så mysigt och härligt det låter, med alla dessa minnen... Jamen..VAdå ?? Har inte du oxå barndomsminnen ?? Jo..jag har ju det...tyvärr ska jag tillägga. Blev avundsjuk när jag läste det inlägget om härligt, glada "vanliga" barndomsminnen, de är faktiskt nått jag kan sakna väldigt mycket, just de där med "vanliga" barndomsminnen. Jag märkte b.l.a att när min dotter kom upp i den åldern när hon började bli nyfiken på vad jag hade gjort som barn,hur mormor och morfar var som föräldrar...Då märkte jag att de inte var mycket jag kunde berätta för ett litet barn, sen när hon blev äldre så förståss gav jag henne "glimtar" från min barndom -Men de räckte med just bara ngra "glimtar".  

Av sus - 31 januari 2011 21:38

Alkoholism drabbar vissa familjer. Sällan bara ett fall. Det är vanligt att någon annan i släkten lider av alkoholism/eller har gjort


Barn till alkoholister löper större risk att utveckla alkoholism än andra barn.

Förmodligen en blandning av ärftlighet,miljö .


Barn till alkoholister tycks gifta sig med en alkoholist Detta fenomen upprepas gång på gång.  

Av sus - 12 januari 2011 16:15

  • Överdrivet omhändertagande gällande annan vuxen människa. Tar ansvar och kontrollerar annan vuxen person.
  • Löser andra personers problem och ger oönskade råd.
  • Känner ofta vrede, depression, bitterhet, dåligt samvete och skuld. Snabba känslosvängningar.
  • Oroar sig för någon annan större delen av den vakna tiden.
  • Låter sig bli sårad av samma person om och om igen.
  • Beslutsångest. Svårt att sätta sina egna behov först. Svårt att hålla fast vid sina egna gränser, gränserna förflyttas successivt.
  • Ändrar sina egna planer till förmån för någon annan.
  • Lägger ut pengar för missbrukaren för att rädda dennes situation. Tar ansvar för andras känslor och ljuger för att skydda missbrukaren från sanningar eller negativa konsekvenser av missbruket.
  • Glömmer och försakar egna åtaganden, både privat och i yrkeslivet. Prioriterar någon annans behov först. Lägger sin energi på någon annan och har lite energi kvar för sig själv.
  • Tror sig kunna styra någon annans missbruk.
  • Rädsla att uttrycka sina åsikter med risk för att skapa konflikt och återfall i missbruk.
    Upplever sig som ett offer för någon annan. Känner sig känslomässigt styrd av andra människor.
  • Dålig självkänsla, lägger skulden på sig själv och tror inte att de duger. Är rädda för att bli avvisade och lämnade. Undervärderar sin egen förmåga att klara sig själva.
  • Försöker kontrollera någon annan genom att manipulera, hota, muta, gråta, ge råd, ilska, hjälplöshet eller ge skuldkänslor.
  • Förnekar verkligheten och lever på förhoppningar. Förskönar hur det verkligen är och vill inte se sanningen.
  • Sjukskriver sig och missköter andra åtaganden på grund av missbrukets konsekvenser.
  • Utvecklar ångest, depressioner och fysiska sjudomar på grund av långvarig stress.
  • Utvecklar eget missbruk av tex tabletter, alkohol eller annat

Av sus - 25 november 2010 09:19

Jag dricker inte alkohol så ofta, men är för den sakens skull ingen "moralkärring", att andra dricker är helt okej för mig, visst dricker jag nån gång ibland..men det är absolut ingen hög prioritering.  Som sagt att andra dricker är okej med mig. Så länge det dricks på ett socialt snarare än på ett asocialt sätt.

Det kommer en väninna till mig i morron, hon börjar å slutar alla sina meningar med vin *ler..Nädå...Men törstig det är hon, vin är ett måste i hennes vardag.  Ett samtal med henne i morse lät så här....-Vad skoj då kan vi dricka vin i morgon kväll. -Vad dricker du för vin ? -Nä jag vill inte gå på bio en fredag (? ) kväll...Då vill jag dricka vin.......Det här däremot är jobbigt, att dricka tillsamans med någon som skapat sig ett missbruk, det blir lixsom så "sulligt", sluddrigt, och fyllesvamligt på nått vis. Men som sagt, människor som klarar av att dricka på ett socialt sätt , det är nått helt annat det.

- Förbannade Alkohol, som är sådant gift !!!

Av sus - 15 november 2010 07:56

nu närmar vi oss jul..går fort och sne har vi den här, helgen som skall vara en lycklig familje högtid....Men tyvär  är den ju inte det för alla. Julen kan för många vara en av de värsta helgerna som finns, dels för alla ensamma människor som inte har någon att dela julen med. Men framför allt tänker jag på de barn som växer upp i en alkoholist familj...-För dom barnen utbryter helvetet över julen. Jag minns så väl själv hur det var. En helg som oftast var kantad av skrik och gräl, mat som vart vidbränd (Pga fylla), lr så fanns inga pengar över till julmaten alls. Så de där med att barn älskad julen.._Det kunde jag aldrig hålla med om.  Skänker en tanke till alla dessa barn.  

Av sus - 25 augusti 2010 11:27

  Va  vad hade jag varit Behjälpt av som barn ??  Jag tänker...kommer fram till att de viktigaste hade nog varit att -Någon berättat för mig om alkoholism, att man hemma hade "Talat sanning om problemet."   Allt negativt går att vända till positivt...bara man vet hur !!!   Min önskan är att den icke missbrukande föräldern slutar att förneka problemet...Det är alltid lättare för barn att klara av det som är "känt" än att deala med en hemlighet !!!  Få ditt /dina barn att verkligen, på riktigt förstå att alkoholism är aldrig någonting som någon annan människa kan föråsaka.....-Tro mig.....Som barn tar man annars väldigt lätt på sig skulden.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se