Klev upp tidigt för å ha tvättis, men mellan maskinerna har jag slappat å ta tagit det lungt, lite data sittande , en hel del kaffe, å en å annan cigg...-Lite lojt, skönt, så som en söndag morron/fm dag ska va :) -Inget stress !!! Strax blir det en härlig promme här, med en tjej kompis, kaffe termosen är med så då hoppas vi bara regnet håller sig borta...Känns att det "hänger i luften".

Ähh...-Vadå...Det är ju bara en pundare/ alkis   ...Det är Uttalanden jag ofta får höra, och det gör mig vansinnig    Man har väl ändo ett missbruk och är väl inte sitt missbruk, finns ju faktiskt en människa bakom drogen eller alkoholen, en människa som är så mycket, mycket mer än bara sitt missbruk. HUr kan man "glömma" det ???  Sen är det faktiskt så att en av dessa " Bara en alkis" är faktiskt min älskade far.....En av dessa ...-En jävla knarkare....är faktiskt en man jag en gång var väldigt förälskad i en, en man jag valde att leva många år med.   Därför gör liknande uttalanden mig rabiat    Men visst jag hatar/hatade det drogen / alkoholen gör med människan och oxå det den "gör"/ utsätter nära och kära för.....Men med det inte sagt att jag inte älskar människan bakom missbruket, för visst kan man älska även nån som har ett missbruk.  

När är ett barn inte längre ett barn ?? Eller för att vara mera exakt: När uppför barn inte längre som ett barn?? Jo :  När det lever med en alkoholist/narkoman. Här kommer några punkter som kännetecknar ett Vuxet barn till en alkoholist:

*  Gissar sig till vad som är sant.

*  Dömer sig själva utan förbarmande.

*  Tar sig själva på mkt stort allvar.

*   Är extremt ansvars tagande eller extremt oansvariga.

*  Är extremt lojala även mot dem som inte förtjänar det.

*  Har problem med nära relationer.

*   Har svårt att ha roligt.

*   Söker ständigt godkännande och bekräftelse.

Inte helt ovanligt är att dessa vuxna barn ofta skaffar sig ett eget missbruk/ eller lever i en relation med en missbrukare.   //  Jag kan verkligen rekomendera boken Vuxna barn Till akoholister av: Janet.G.Woiitz.  Denna boken funkar även för den som vuxit upp i andra typer av dysfunktionella familjer.

   Här är det en fridfull lördag morron, hjärnan har fått   sin morron gympa, med hjälp av suduko, kroppen har blivit igång satt med hjälp av kaffe . Jag börjar så sakteliga vakna till liv. Jag var och klippte mig igår, jag hade låtit mitt hår växa riktigt långt,en bit nedanför skuldrorna, men hade varit dålig på att "hålla" efter det. Resultatet vart att jag så hade ett "fågelbo" i huvudet, ett evinnerligt tovande, gick fasen knappt att reda ut längre,änsingång inte med hjälp av balsam....Så alltså gjorde jag slag i saken å klippte mig. //   

Nu måste jag se sanningen i vit ögat *ler*.....Börjar jobba på tisdag   inte alls vad jag känner för..........Men det tar vi då *ler*...Det är ju trots allt bara lördag idag.

Att växa upp i en dysfunktionell familj, innebär påfrestningar för det lilla barnet, jag är uppvuxen i en alkoholist familj och med allt det för med sig,samt inte för med sig.    Den uppväxt miljön är oftast väldigt oförutsägbar,ganska så ensam , och för inte ofta med sig så mkt trygghet....Men det var då det...Sen växer man upp, blir vuxen, och får ett "eget" ansvar över  sitt eget liv,oavsett hur barndomen nu sett ut, yttersta ansvaret för att bli "lycklig"/ leva ett okej liv...är trots allt  ens eget och ingen annans.  Vem blir lyckligare över att sitta ett helt liv och vara olycklig över en svår barndom ????   Ja, jag vet ialla fall att det hade inte jag blivit.....-Gäller att ta alla erfarenheter såväl dåliga som goda,och omsätta dom till "bra" skaer, och se till att se framåt !!!!  

Att ha en aktiv alkolist runt sig i sitt liv, kan göra livet en smula

oförusägbart...Man vet aldrig när det "händer" nått / eller om det aldrig "händer" nått.     Man får noga "vakta" sin tunga så man inte retar upp alkoholisten,       även   om man väljer sina ord aldrig så noga...Så kan ett tu tre "stormen" och  ilskan vara ett faktum.  Detta ständiga "tassa på tå" för alkoholisten kan lätt stå mig upp i halsen, mellan varven.    Att leva med eller "kring" en alkoholist är med tidskrävande än ett heltids arbeta  , väldigt energi krävande oavlönat  hårt "arbete".  

  Sommar ,"Frihet",härligt,ingen vardags stress = semester     Så är snart då årets semester till ände.....å det känns sten tungt att komma in i jobb och vardags rutiner igen.  ....Hela jag skriiiker   -Vill inte .  Ja, ja...men det går ju  väldans fort att  åter igen komma in i jobb lunken., tur e vällan det. //

I  morron  bitti ska jag ner till vc och lämna lite prover, så då är det bara att ställa klocka så man e där i tid...För annars brukar köerna till labb, hinna likna bolagets köer en fredag   ...Så bäst å hänga på låset *skrattar*

Dagarna börjar ticka mot sitt slut, semestern är snart till ände , och jobbet och vardagen är tebax. Jag kan känna att än hänger något av sommaren kvar, men hösten "knackar" på,snart blir träden färgsprakande  ,luften blir hög och klar. Det sägs...VAr årstid har sin tjusning, och visst är det väl så. Plan för dagen:

 Ska ta ett varv med dammsugaren här, å flänga runt lite med moppen sen ska kroppen ställas i en dusch, ansiktet ska på, med hjälp av "skönhet" på burk.   Sen efter flera varv i garderoben, bara för att konstatera att jag inte har nått att sätta på mig, eller att allt krymp av "Fukt" *skrattar"  , kläderna krymper ju gärna efter just semestrar och jular    När jag sen då tillsist hittat nått att klämma  in kroppen i,  så blir det en tur in till stan, lite schopping oxså en fika med dottern . -Så tänker jag få denna dagen att "gå".