Jag har ju berättat om min reaktiva psykos som jag hade, som 28 åring. Nu vill jag berätta lite om hur jag rent konkret gjorde, för att bli bra igen. Det blev en "resa" som inte gick rakt, utan det var toppar å dalar mest hela tiden. Ett förändrings jobb med sig själv är alltid en uppslitande historia. Det är lätt att "fastna" i psykiatrins nät,vilket för mig inte var av godo. Det är så lätt att bli "hospitaliserad", att lixsom förknippa sig med att vara en som är psykiskt sjuk.....- Att kliva in i rollen som psykiskt sjuk, är inte att rekomendera, absolut inget man mår bättre av.Det är lite svårt märker jag, att förklara hur jag menar. Visst ska man acceptera att man mår dåligt, det är en sak, en helt annan att "Leva" helt efter det. Jag pratar inte om dom som har en kronisk psykisk sjukdom , för det är nått helt annat det !!!  Jag tror att så långt det är möjligt, så är det bästa att se på sig själv som "Vem som helst", när jag började se på mig själv så det var då det vände. Men jag har fått gå en hård väg, för det första har jag fått sålla bland folk jag har haft runt mig, och tyvärr även bland familjen. JAg var tvungen att bara behålla sånna människor som fick mig att må bra. Det var en ur jobbig uppgift, som dessutom resulterade i att jag blev ganska så ensam. Jag har även blivit , tvungen (så långt jag nu kan) att alltid sätta mig själv i första rum, det är en uppgift som jag än  idag  måste jobba med. Det är inte så enkelt som att med tiden, blir man bara bra/ lr bara mår bra,, det är ett "jobb" med sig själv som ´man måste göra, och ett "jobb" som ingen annan kan göra åt dig. Redskapen kan man få av t.e.x en teurapeut, men sen är det helt upp till en själv...-Det är bara man själv som kan förändra och ingen annan, Det här är iaf min erfarenhet !!!  

 

Anna

14 januari 2011 23:17

Håller fullständigt med. Det är jättesvårt att sålla bland vänner, och särskilt familj, men man måste. För att må bra. Men visst är det tufft. Kram!!

http://kavril.bloggplatsen.se

sus

15 januari 2011 08:04

Ja..tyvärr måste man det ibland :( Kram tebax

 

Anna

14 januari 2011 23:18

Vill bara säga att nu är texten på höger sida super liten, som du sa att den var härom dagen. Jätteliten verkligen!! Konstigt...

http://kavril.bloggplatsen.se

sus

15 januari 2011 08:04

Ja eller hur ?? Den bara blir såå ibland...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vuxna barn till alkoholister är extremt ansvarstagande eller extremt oansvariga . Karaktärs drag 11 ur boken vuxna barn till alkoholister av Janetg.woititz.   Om jag inte är perfekt duger jag inte. Är jag inte perfekt är det ingen som kommer gi...

 Jag har ju mått ganska så dåligt ett tag, hög ångest faktor å lite deppigt !! Så jag har då fått starta upp en psykolog kontakt,,,å det med mycket blandade känslor,  Visst,visst de är vad jag behöver,,just nu,,,Men samtidigt har det varit så jätte s...

Nu är det en härlig sommar värme,perfekt i mitt tycke   I dag har jag tillbringat dagen på stranden med barnbarnet    Inget ligga å steka i solen där inte ;) Utan fullt ös medvetslös   *skrattar   Är onekligen ganska skönt när mamman kommer hem från ...