Jobbar ett par timmar här på efm, så strax är här daxs att dra till jobbet. Var presix ute på sl, å kollade tider .......Gah...Hur kommer det sig att jag alltid, får så himla brottom...Hur gott om tid jag än har. Haha...E ett märkligt fenomen de...Men brottom det vart det.  -Så tjinge ling

Ska göra ett försök och beskriva hur en dag kunde se ut när jag hade min psykos, ett försök till att ge er en inblick i en psykotisk hjärna.

Jag tror faktiskt att världen har blivit galen, jag förstår ingenting, och jag är så rädd, liv rädd, känner ren skräck.  Här på de här stället får jag medecin, medecin som jag vet är alldeless för "tung" för mig.  Jag börjar därför gömma medecinen under tungan, men blir snabbt avslöjad och då byts medecinen ut mot spruta istället, jag kan inte längre komma undan.

Vid vissa tillfällen är jag så rädd när dom kommer med sprutan, så jag faktiskt kräks, gråter och e så liten, så liten.   Det löser dom med att hämta 3 stora kralliga vårdare i 100 kilos klassen, och så får jag då sprutan med hjälp av tvångs hållning.   Jag kräks ännu mera, hjärtat slår så hårt, tror faktiskt att det nästan stannar. Jag känner sån skräck, hjälp, hjälp -Världen har blivit galen.  //  Kan säga att den upplevelsen med tvångs medecineringen, drömmer jag frtf mardrömmar om, fastän det gått så många, många år.  Dessutom har jag utvecklat sprut skräck, som följd av detta.